Zacharias Topelius hyllningsdikt till Bengt Olof Lille vid dennes avgång från Helsingfors universitet.

Konsept af ZT. Den 18 Dec. 1871

Källa

 

För Lille

 

Än står det ej så illa till

Med skämtet, lyran och behagen,

Fast Lille mer ej rimma vill

För glada vänner i gelagen.

Han, som så hjertligt mången gång

Har Pegasus i sadeln sprungit,

Han är väl också värd en sång

Till tack för den han nyss har sjungit.

 

Om kyrkan honom ställt till vakt

Och till fanjunkare i striden,

Må till hans heder varda sagdt,

Att städs han var en man av friden,

Led Arianen mycket ve

Och Pio Nono var i villa,

Var det ej Lilles fel, att de

Studerat theologi så illa.

 

Om filologen säga kan,

Att Lille var det namn han burit,

Var Paulus ock en liten man

Och har dock rika lagrar skurit,

På steppen af par tusen år

Der kyrkans gamla murar gistna,

Har Lille sått i sina spår

De Sarons liljor, som ej vissna.

 

Och, vivat academia !

Bland fyra fakulteters gille

Finns ingen, som ej svarat ja,

När frågan är att hedra Lille.

De theologer sagt;må ske !

De vidtlag farne ställt kalaset,

De medici sagt; Recipe !

De filosofer sjungit placet

 

Men du,som styrt för rätt och sannt

Densamma kurs vi alla styra,

Haf tack, du gamle bundsförvandt,

För din katheder och din lyra !

Låt oss i många år dig se

Beständigt ung bland gubbar stille

Skål, pater academice !

Och länge levfe gamle Lille !

 

 

 

TILL BÖRJAN